Jag och Paul, min goda gitarrvän (?) bestämde oss för att sätta oss på gamla stan, plocka fram gitarrerna och se vad som händer. Föutom en liten "gitarrduett" - "Ballad of the beaconfield miners" - hade vi i princip inte förberett nånting, men vi improviserade våra egna versioner av några kända låtar, och jag måste säga att jag är positivt överaskad, med tanke på att det var första gången någonsin. Vi drog inte in någon förmögenhet precis, men några gick ändå och lade ett par enkronor, en femma, en tia osv.
Ganska snart efter att vi hade börjat spela kom det fram en kille med en smått underlig hatt, gav oss en dollar (trots att han knappast var från USA, eller i USA för den delen...) frågade om han fick låna min gitarr och satte sig och sjöng en liten sång. Lite random. Måste säga att jag (och Paul) är ganska stolta över våran dollar, vi fick ganska bra napp första gången så att säga. Den ligger nu bland resten av våra insamlade slantar i en marmeladburk i Pauls rum. Känns ovärt att bara dela på pengarna och köpa godis för dem, de förlorar lixom sitt värde då. Vi har ändå "tjänat" ihop dem själva, genom att göra vad vi gillar att göra - spela musik. Nästa gång jag drar till Stockholm får vi ta och fortsätta på det här kapitlet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar